Obs! Eventet är fullbokat!

Emma Kiviniemi och riksspelmannen Fredrik Hangasjärvi gästar Stockholm med föreställningen ”Ko väylä muistelee – När älven berättar”. Det är en kulturvandring i norr genom historien och musiken. Fredrik Hangasjärvi är dragspelare, musiker och renägare från Paturi. Emma Kiviniemi är vice ordförande i STR-T:s lokalförening Svenska Kväner – Lantalaiset samt språk- och kulturfrämjare från Jukkasjärvi.

När: lördag 8 november kl 16
Plats: Kungsholmens Kulturhus,
S:t Göransgatan 92, Sthlm
Förställningen är 80 min med en kortare paus.

Sista anmälningsdag 3 november till Eva Wuolikainen eva.wuolikainen@gmail.com, 070-696 51 44.

Biljettpris: 50 kr (swish och/eller kontant vid dörren).

Medlemsmöte med gäst. ”Att minoritetspolitiken fyller 25 år i år – är det något att fira?”

Lennart Rohdin ger oss en kritisk betraktelse över hur det gått sedan vi fick minoritetspolitiken för 25 år sedan – och var vi står i dag.

Tid: Tisdag 21 oktober kl 17
Plats: Baltzar Träfflokal, Bolindersplan 1, Stockholm. Station: T-Centralen.

Vi bjuder på fika.

Anmälan senast 18 okt till Eva Wuolikainen eva.wuolikainen@gmail.com, 070-696 51 44

Lennart Rohdin var ledamot av Minoritetsspråksutredningen 1996-97 som ledde fram till Riksdagens beslut om en nationell minoritetspolitik. Han var politiskt sakkunnig hos ansvariga ministern Nyamko Sabuni 2007-10 och ledde framtagandet av Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Var 2010-2012 chef för minoritetsenheten på länsstyrelsen i Stockholms län som tillsammans med Sametinget har regeringens uppdrag att följa upp hur kommuner, regioner och myndigheter följer minoritetslagen. 2016-17 var han regeringens särskilda utredare av en stärkt minoritetspolitik, vilket ledde till att minoritetslagen skärptes från 2019.

Ps. Har du förslag på någon som skulle kunna tänka sig att vara med i Tornedalingar i Stockholms styrelse? Mejla valberedningen: Lars-Ivar Juntti, li.juntti1@gmail.com, eller Kerstin Carlqvist, kercar1@hotmail.com

”Det har gått mer än fyra år sedan jag flyttade hem till Tornedalen på deltid. Anledningen var att jag fick mitt drömjobb i min gamla hemkommun Övertorneå. Jag skulle få ägna mig åt vår minoritet på heltid via Resursbiblioteket för meänkieli som stöttar bibliotek i Sverige med att synliggöra meänkieli och vår kultur. Ett uppdrag som KB fått från regeringen.

En annan anledning till flytten var att mamma, idag 92 år, behövde stöttning och sällskap.

I SVT-dokumentären Hemvändarna från maj 2024, som producent Malin Attefall från Kuivakangas står bakom, kan ni följa mig och andra återvändande familjers liv under ett års tid. Där kommer det fram att livet kanske inte alltid blir vad man tänkt sig. Serien i fyra delar kan du fortfarande se på SVTPlay.

Men vad hände efter att kameramännen lämnade oss i Tornedalen, tog planet ner till Stockholm och serien sändes? Många har bett om en uppföljare eftersom de vill veta fortsättningen. Har vi stannat kvar eller har någon gett upp och återvänt söderut?

Här är svaren:

– Jag fortsätter pendla 120 mil enkelväg två gånger i månaden. Jobbet på Resursbiblioteket för meänkieli är inte längre tidsbegränsat utan har fått en stabilare grund ekonomiskt. Mamma Hjördis har flyttat in på ett särskilt boende som jag försöker besöka ofta. Barndomshemmet på Sjövägen är sålt till våra tidigare grannar. Jag och min man köpte i vintras en lägenhet i centrala Övertorneå. ”Nu när ni köpt bostad här är du tornedaling på riktigt”, säger folk till mig.

– Sanne Pantzare med sin hockeyspelande man Isak väntade barn när serien spelades in. De har blivit föräldrar till en charmig liten tjej, har köpt hus i Övertorneå och Sanne återskapar ett 60-talshem i den gula tegelvillan. Sanne är egen företagare inom design och kommunikation och jobbar med Hej hemby! som marknadsför Tornedalen. Maken Isak pendlade fram till nyligen till Norge där han spelade hockey. Inför vintern 2025/26 väntar nya äventyr i södra Frankrike för familjen. ”Men vi återvänder såklart längre fram”, hälsar Sanne.

– Björn och Evelina Jatko Watsfeldt köpte ett renoveringsobjekt i lilla byn Salmi norr om Polcirkeln och jobbade hårt med källaren i serien. De bor kvar och ägnar sig åt byggnadsvård av alla husen och gårdsliv. ”Vi håller på att återställa betesmarker och ska snart få in djur på gården”, hälsar Evelina som också skriver att flytten norrut var det bästa beslut de fattat i sina liv.

– Torbjörn Tuoremaa i Leipojärvi utanför Gällivare, vad hände med honom? Han är deltidspensionär och ägnar sig åt jakt. ”Inga speciella förändringar i mitt liv sedan serien spelades in men jag hade önskat tvåsamhet”, skriver han i ett mejl. Han jobbar fortfarande några dagar i veckan.

En längtan hem behöver inte alltid leda till en flytt. Man kan skaffa sig ett eget hemma även i en förening som till exempel i Tornedalingar i Stockholm ihop med många trevliga människor. Så är det för mig. Det var i den här gemenskapen som alltihop tog sin början för flera år sedan – och drömmen om att återvända på deltid sakta började gro.

Susanne Redebo

Verksamhetsutvecklare Resursbiblioteket för meänkieli

Mediaredaktör Tornedalingar i Stockholm

Här kan du se serien: Hemvändarna | SVT Play

Susanne Redebo, en av hemvändarna.

9 dec kl 19 i Hallunda
Hallunda Folkets Hus, Hallunda, Botkyrka
10 dec kl 19 i Ytterjärna
Kulturhuset i Ytterjärna, Södertälje
12 dec kl 19 i Årsta – FULLT!
Årsta Folkets Hus, Årsta, Stockholm

OBS! Extra föreställning 13 december på Årsta Folkets Hus

Vad betyder ens rötter? Vad betyder ens ursprung och vem blir man om man inte fått lov till att tala sitt eget språk eller aldrig ens fått lära sig det? Och är det möjligt att ta sitt ursprung tillbaka? 
Ummikkos är ett nyskrivet drama om tornedalingarnas strid om språket, identiteten och kulturen. En föreställning om deras kamp och strävan från 1940-talet och fram till idag. Vi får ta del av berättelser om personliga öden sammanvävda till en vacker men sorglig och förfärligt omskakande historia om att kämpa och vägra anpassa sig, men ändå till sist tvingas ryckas upp från sina rötter. Ett öde som delas av många Ummikkos världen över.
I de fyra huvudrollerna ser vi Timo Nieminen, Klara Pasma (Pajala), Margareta Stone och Nikolai Äystö.
Ummikko är meänkieli för en person som inte talar omgivningens språk. Ett ord för tornedalingar som inte har fått lära sig meänkieli.

Föreställningen spelas och textas på svenska och meänkieli och är ett samarbete mellan Riksteatern och Tornedalsteatern.
Ordinarie pris 300 kr, Scenpass 250 kr, Unga vuxna 200 kr, Ungdom 100 kr.

Länk till biljettköp; https://www.tickster.com/se/sv/events/y3jh2b05er854bn/2025-12-09/ummikkos?

OBS! Tornedalingar i Stockholm är medlem i Botkyrka riksteaterförening. Det ger våra medlemmar rabatt på 50:- på alla föreställningar som riksteaterföreningen står bakom. När du bokar biljett gör du det som ”medlem” eller ”scenpass”.

Om föreställningens handling: ”En vinterkväll sitter Jonna i sin nyköpta gård och försöker lära sig meänkieli, farfars språk, det hon aldrig fick lära sig som barn. Språket farfar nu endast talar då blodproppen tagit svenskan ifrån honom. Utanför fönstret närmar sig Lasse. Han som en gång ägde samma gård, han som lämnade byn för många år sen, men som nu drivs tillbaka, av anledningar inte ens han själv förstår. På andra sidan jorden grubblar Markus, Lasses son, på vad hans efternamn betyder, och varför han inte verkar kunna vänja sig med de nya ljuden i den nya stora staden. Katarina minns kampen de förde på åttiotalet. Striden om språket, identiteten och kulturen. Den de förde mot årtionden av försvenskningspolitik och skam. Striden de till slut vann, men till vilket pris? Var det värt det?”

Ummikkos
Riksteatern 2025
Regi: Filip Alexanderson

Det kom ett mejl från Eva Kvist, verksamhetsledare på centralförbundet STR-T:

Hei!

Tässä tullee ilosia maanantai-uutisia! Här kommer glada måndagsnyheter.

Idag har vi välkomnat Göran Lahti som kommunikatör för STR-T! Göran har goda erfarenheter av kommunikation, sakkunskap om minoriteten och han kommer närmast från en tjänst som verksamhetsledare på Nationellt språkcentrum meänkieli. Göran kommer bland annat att arbeta 50% under 2025 med webb, sociala medier, extern och intern kommunikation i sin roll som kommunikatör. Utöver det så arbetar han ytterligare 50% med uppgifter inom projekt 52, Askel sovinthoon. Det är främst via det projektet som förbundets försoningsarbete (som är finansierat av Kulturdepartementet) kommer att genomföras. I det ingår projektledning av Kväänimarkkinat. En marknad för den meänkielitalande minoriteten! Mer info om det kommer i förbundets kvartalsbrev.

Terhveiset Eva

Så här kommenterar Göran Lahti sitt nya uppdrag: ”Det känns väldigt spännande och jag har blivit så fint emottagen. Det är en ynnest att få arbeta med att värna om vår minoritet och vårt språk.”

Krönika av ordf Ruth Forsström:

”Någon från styrelsen deltar alltid i möten med olika myndigheter. Vi deltar i samrådsmöten med Stockholms Stad men de mötena diskuterar inte Stockholms kranskommuners kommunfrågor. Det är viktigt att du som tornedaling engagerar dig i den kommun du bor i.
Styrelsens förhoppning är att du kontaktar din kommun och frågar om de har en samordnare/handläggare för nationella minoriteter och ifall de har möten. Vi tornedalingar får inte glömma bort den kommun vi bor i. För att kunna påverka kommunen måste tornedalingar synliggöras. Många kommuner efterlyser tornedalingar till deras möten. Karl-Henrik Liminka kontaktade sin kommun Huddinge och deltar nu i möten med den kommunen. Det är viktigt att uppmärksamma och påverka kommunen i olika frågor, till exempel när det gäller biblioteken. Det ska var lika självklart att bjuda in en tornedalsk författare som en ”svensk” författare. Vår kultur behöver bli en naturlig del i kommunarbetet. Kommunen måste blir informerad om att det finns tornedalingar som är intresserade av att delta i arbetet med frågor som berör tornedalingar, till exempel äldreomsorgen som är en viktig fråga för framtiden.

Vi måste synliggöra Tornedalen och med stolt envishet samarbeta med kommunen i frågor som berör tornedalingar. Kan vi bara påverka en fråga/beslut, att de hissar vår flagga 15 juli, så kommer nästa beslut av bara farten.

Om föreningen Tornedalingar i Stockholm ska leva vidare till nästkommande generationer så behöver vi alla engagera oss i den kommun som vi bor i för att påverka och delta i möten. Målet är att alla kommuner i hela regionens ska arbeta seriöst med frågor som berör den nationella minoriteten tornedalingar.

Du är en resurs! Använd din kompetens till att påverka och informera! Ring kommunen! Fråga hur de arbetar med de fem nationella minoriteterna.
Jovisst var det här en tråkig krönika tycker nog många, men kanske har jag sått ett litet frö som inspirerar till att just Du gör en insats för tornedalingar i din kommun?

Styrelsen hälsar alla medlemmar varmt välkomna till årsmötet onsdagen den 26:e mars!”

Ruth Forsström, ordförande Tornedalingar i Stockholm