Jämställdhet har ännu inte uppnåtts. Allvarligaste problemen är våld mot kvinnor och att de har lägre lön än män för samma arbete.
”Är Norrbotten ett gubbigt län?” Det var en av rubrikerna vid ett välbesökt seminarium ”Norrbotten – en bra bit av Sverige” i lördags i Stockholms ABF-hus. Monica Simu, småföretagare Övertorneå som varnade för att gammal hantverkskunskap håller på att försvinna, Helena Stenberg, kommunalråd Piteå som slog ett slag för hbt-rättigheter, Cecilia Hjelte, organisationskonsult Luleå och Birgitta Strömbäck, tidigare informationsansvarig vid landstinget svarade att Norrbotten inte skiljer sig från övriga landet.
Kvinnor längtar inte söderut som tidigare och värdesätter nu högre faktorer som god barnmiljö, vintermiljön, kultur och utbildning på hemmaplan.
Bilden av norrbottniske machomannen biter sig kvar bl a från Kjell Sundvalls Jägarfilmer. Den jaktintresserade gruv- eller skogsarbetaren med neddragen keps och händerna djupt nere i byxfickorna, snusande och svärande: – Jag blir så djävla förbannad!
Den främst manliga bastukulturen med diskussionen senast om att landshövdingen i Norrbotten måste vara en man för att kunna samtala med sina gelikar i bastun förstärker bilden.
Panelisterna menade att den norrbottniska mansrollen förändrats till att bli mjukare och våga visa mera känslor. En ny arbetsmarknad med nya typer av företag och kvinnliga chefer har bidragit till det.
Jämställdhet har ännu inte uppnåtts. Allvarligaste problemen är våld mot kvinnor och att de har lägre lön än män för samma arbete. En övertorneåbo menade att kvinnor traditionellt inte alls varit underordnade, utan haft stort ansvar för hem, barn och koskötsel medan männen arbetade på annan ort. Lars Levi Laestadius underströk på sin tid tornedalska kvinnors självständighet.
I en kärleksförklaring till Norrbotten sa tidigare industriministern Thage Peterson att Luleå tekniska universitet varit ett särskilt skötebarn för honom och att nya högskolor betytt mycket. –Hela Sverige ska leva! Det behövs statliga program för investeringar, forskning och utveckling och ny infrastruktur i miljardklassen som skapar tillväxtregioner även utanför de tre storstadsområdena, och nämnde särskilt solenergin behöver statens medverkan, sa han.
Peterson betonade att landsbygden och glesbygden inte får glömmas bort, utan kräver sociala hänsyn för att upprätthålla grundläggande service som affärer, bensinmackar och äldreomsorg.
”SJ, Posten och Telia måste bevakas”, sa han.
Peterson pläderade för småskalig sysselsättning och ett pärlband av nya hälsohem i glesbygden, tyckte invandrarna var en underutnyttjad resurs, beskrev sittande regeringen som handlingsförlamad och tillade att även socialdemokraterna måste ta den växande klyftan mellan stad och landsbygd på allvar.
-Gruvprojektet i Pajala får inte ges upp, också för att investeringar i miljardklassen redan gjorts, avslutade Peterson.
Piteås kommunalråd Peter Roslund sa att Norrbotten befinner sig i stark förändring med satsningar som turism, kultur, pitepalt, Musikhögskolan i Piteå och grön energi. Han anklagade även regeringen för passivitet i fråga om Norrbotniabanan. – Vi behöver bättre järnvägar än dem som byggdes för 140 år sedan. Malmbanan upprustades för 800 miljoner kr, vilket motsvarar LKABs vinst under 25 dagar. Senaste s-regeringen stödd av miljöpartiet sa ja till Norrbotniabanan och var beredd att klara finansieringen med 23-25 miljarder kr. Borgerliga alliansregeringen anförd av Maud Olofsson har sagt nej, hävdade Roslund.
Peter Eriksson, riksdagman för miljöpartiet, uppehöll sig också vid den förändrade bilden av Norrbotten och att självförtroendet ökat: – Det går att göra saker, skapa djävlar anamma och ny framtidstro, sa Eriksson och nämnde biltestverksamhet och nya gruvor i inlandet som exempel.
-Basindustrin är konjunkturkänslig och det behövs ett bredare näringsliv, sa Eriksson, men varnade samtidigt för att ägna sig åt samma saker, ”alla kan inte satsa på svarta vinbär”
-Under min tid som kommunalråd i Kalix främjade vi IT och elektronik, sa Eriksson och talade varmt för turism och kultur.
I sista passet om Norrbottens försvar i ett Nordkalottperspektiv tog Bodens garnisionschef, överste Olof Granander upp det nya insatsförsvaret – har själv varit stationerad i Afghanistan – Arktis ökade strategiska betydelse, planering och omorganisation, hemvärnet (”en folkrörelse i förändring”), nordiskt samarbete, avancerad övningsverksamhet och behovet av mer resurser till försvaret.
-Värnplikten avskaffades 2009. Den nya personalförsörjningen sker i samarbete med näringslivet, och personalomsättningen är gynnsamt nog lägre i Norrbotten än i södra Sverige, avrundade Granander.
Thage Peterson avslutade i rollen som tidigare försvarsminister. Han kritiserade att folkförsvaret lagts ned – ”största försvarsnedrustningen någonsin” – att vi nu fått en yrkesarmé och att Sverige inte längre deltar i FNs fredsbevarande operationer, utan bara i Natoledda operationer.
Gunnar Lassinantti